halvfet

Idag har jag städat ur akvariumet. Det akvariumet jag svor vid att hellre flytta ifrån än ens ta i.
(det var Henkes jobb. jag har sagt åt honom ett par gånger om dagen sen den sjunde att fixa det)
Nu står det iaf ute på balkongen och fryser och Henke skäms inte alls för sina synder så illa som jag tänkt mig. Men jag är fullt medveten om att jag nu har ett övertag och kan utnyttja honom lite sådär lagomt precis närhelst jag känner för det.

För övrigt så har Leia lärt sig klättra upp i soffan på egen hand, vilket resulterar i att jag hinner skriva max en mening åt gången innan jag måste kasta mig dit och rädda henne från något livsfarligt eller åtminstonde otäckt fall. Hon lär ju inte få mindre blåmärken nu precis. Rackarns vilde, och går gör hon också. Jättebra och ibland riktigt långt. Helt galet att min lilla skrutta blivit så stor, redan.
Bebisen i magen är stor som en kiwi och det tycker iaf jag är himla spännande. Jag fick en jättefin klänning av mamma idag som jag ska ha när jag blivit lite fetare. Det är sådär lagomt lattjo att ta på sig fina kläder när man är såhär halvfet. Såhär pass att folk inte kan se säkert om man bara gått upp några kilo eller faktiskt är på smällen.
Nej fy, nu får det gärna bli vår.

Min kamera är död.

På fullaste allvar.
Jag är VÄLDIGT VÄLDIGT VÄLDIGT arg. Det kommer inte finnas några bilder på Leia från och med för några dagar sedan tills dess vi har pengar nog över (aldrig. aldrig nånsin) till att köpa en ny. Och jag som skulle ta magbilder varje vecka. Och sälja skit på tradera. Och ta kort på syrrans kanske blivande lägenhet som jag och mamma ska åka och kolla på på onsdag.
Livet stannar upp. (mm, jag vet att jag tar i, men det har man all rätt till när man är på smällen. sådeså)

Så, vill ni slippa tråkiga meningslösa blogginlägg UTAN foton så ser ni genast till att gå ihop och köpa en kamerajävel åt mig. Gärna en dyr och flashig variant. Helst rosa.

Hipp hurra för gubben idag.

Idag fyller Henke såhär många tårtljus.

Tårtan är ruskigt sliskig och söt och ändå har jag lyckats få ner hela två bitar. Henke har ätit betydligt mer än så. Jag har även gjort två olika cheesecakes, varav en misslyckades totalt. Den bästa. Jag har inte vågat smaka den än men jag VET att det gick illa. Och den andra kan jag inte äta för jag är gravid och tycker att goda saker smakar skit. Det är så roligt och bra och fint alltihopa.

Leia däremot TYCKER OM TÅRTA. Mycket!

Såhär glad blir man när man vet att det vankas...

..och såhär glad (och fin!!) blir man när man får kladda och äta själv!

Här bor liten.

v.10

Idag firar vi. (3 år)

Henke och Hanna-style alltså. Precis som när vi firar nyår med att gå och lägga oss halv tio med öronproppar. (vi är inget vidare duktiga på sånt här med fest och fira vi inte)
Jag har en cheesecake i frysen. Och det är Bones ikväll. Det räcker gott.

Hipp hurra.

Ett år med smulan!!

Januari 2007

Februari

Mars

April

Maj
Juni

Juli

Augusti
September
Oktober
November
December
Januari 2008 (stora (!!) tjejen)

Vet ni vad mitt största problem är just nu?

Nu när mitt illamående gett upp dagens försök att ta död på mig alltså.
Jo förstår ni, min syster har lyckats knappa fel på sin mobil och låst kortet, så det går inte att få tag på henne. Och då kan ni ju kanske tro att jag är OROLIG, för tänk om det hänt henne nånting och hon inte kan ringa till någon, men neeeej. Det enda jag kan tänka på är att hon har receptet på världens godaste cheesecake och jag behöver det innan den tjugofemte.

graviditetsgalenskap?

Henke upplyste mig igårkväll om att jag drabbades av precis samma sak som jag har nu under min förra graviditet. Den här galna och minst sagt akuta känslan av att flyttar vi inte nu på en gång går jag under, på allvar. Jag minns det nu när jag tänker på det. Det var det som resulterade i att jag målade om hela lägenheten (väggar OCH tak) med stormagen i vädret.
Men ja, jag vet inte.
Vad det än beror på (jag har bestämt mig för att det är BEBISEN som vill flytta, eftersom det är först nu när den börjat växa och bygga sig en hjärna och sånt bra som det slår mig att vi lixom är så illa tvugna) så SKA jag flytta. Det vore så ljuvligt att få ta med sig bara de saker man tycker om och behöver och slänga allt annat. Fatta att vi bor i en trea men använder ett helt rum till skrotlager. Och var glada gott folk att ni inte vet hur det ser ut nere i vårat förråd.. huuuu..

fast..

Jag kan gott tänka mig att bara flytta inom Sundsvall, tillsvidare. Saken är den att jag BEHÖVER flytta. Den här lägenheten håller på att driva mig till vansinne.
Men isf ska jag ha en FIN lägenhet med uteplats och egen ingång. Så, alla ni som känner att ni inte kan leva utan oss i stan (anna, det var du va? :P) sätter omedelbums igång att leta lägenhet åt mig. Jag hittade ett sketastort hus (typ 360m2) i Övik för femtusen i månaden. Det hade två celler i källaren och en "fängslande historia". Nästan så man kan föreställa sig att det spökar liiiite för mycket för att man ska kunna bo där, eller hur?
Annars tar jag gärna en tiorummare för det priset!


Leia har nog fått nån slags magsjuka förresten, för er som är intresserade av sånt. Förra gången hon hade det fyllde hon drygt elva bajsblöjor om dagen och ikväll har vi hunnit räkna till åtta hittils.
Bajsblöjor överhuvudtaget är jättemysigt i kombination med gravidillamående, men när man får en tre-fyra lass åt gången blir det nästan löjligt. Henke säger att han också mår illa. Jag tror honom inte.

Vore jag mjölkkunnig..

så nog fan skulle jag flytta hit. http://www.blocket.se/vi/14763221.htm?ca=10_s

Jag är helt inställd på att vi ska flytta nu. Jag ser inga nackdelar överhuvudtaget. Henke får hamna i Ulleråkers händer igen istället för sursjukhuset här, han kommer ha mycket större chans att hitta ett jobb, jag kan gå veterinärutbildningen som jag vill gå så snart den här ungen är ute och stor nog att börja dagis, barnen kommer få fina vänner (man är i överlag trevligare i uppsala än man är i sundsvall, det känns så), JAG kommer få vänner (och jaa Fia jag förutsätter att du håller dig nykter några helger i månaden och attackhänger med mig istället). Det som är dåligt är att min syster ska flytta till Sundsvall och jag vill faktiskt väldigt gärna bo nära henne. Jag ska se om jag inte kan övertala henne att följa efter.

Fast det är jävligt mycket som måste kollas upp och fixas och jag har inte en susning om vart man börjar. Jag antar att de inte blir skitglada om vi kommer dit och vill gå på soc, så ifall någon vänlig själ kunde erbjuda Henke ett någorlunda välbetalt jobb inom en sådär lagomt snar framtid så sätter jag igång och letar lägenhet. Eller lär mig mjölka kossor.

Förresten.

Henke har mått riktigt pissdåligt och varit på rysligt humör hela kvällen nu.
Jag är fullt övertygad om att det är universum som straffar honom för det han gjorde för ett år sedan. Vid den här tiden stod han och kastade ner alla mina saker i en tvättkorg och rev mitt namn från dörren och slog sönder spjälsängen och en massa annat jävligt dumt. (för er som inte vet vad jag pratar om så är det en lååång och extremt jävla jobbig historia hela skiten med Leias födelse. förutom att hon föddes och allt förståss, det var väldigt bra. Henke var dålig. sådär riktigt jag-ska-döda-dig-din-djävul-dålig)

Fast helt galet. För ett år sedan var min lilla lilla bebis typ en och en halv timme gammal och säkert fortfarande ganska blå och slemmig. :) Och jag var lyckligast i världen och helt chockad!


Och på tal om ingenting så vill vi flytta till Uppsala. Mest jag, men Henke vill också och Leia skulle säkerligen tycka att det var väldigt roligt. Jag tror det vore skitbra. På allvar.

Mer kalasbilder.

ettöringen.

Det kommer bli två ettöringskalasinlägg. Så ni vet. Och känner er beredda.

Henkes mormor och Henkes morfars syster har varit här och uppvaktat redan, och om ett tag kommer Davve och Hanna och Charlie.

Och justifan... jag måste ju göra tårtan. vi har en väldig massa tårtor och kladdkakor vid det här laget men en till skadar ingen.

Nåväl. Jag får bjuda på några bilder sålänge så skriver jag mer sen.

Welcome to the jungle.

Sådärja. Då är det bara att börja om. Ni som nu inte trillat hit genom min gamla blogg http://in-i-mig.bloggagratis.se/ har med största säkerhet inte en aning om vem jag är och därför antar jag att en liten presentation är på sin plats. (och ni som redan känner mig kan ju blunda ifall det här känns alltför tråkigt).
Hanna heter jag iaf. Jag har en galen liten skrutta på ett år (fyller IDAG. återkommer med ett kalasinlägg senare) som heter Leia. Hon är allt. Alltså på allvar. Hon är himlen och träden och solens varenda liten stråle och jag fattar fortfarande inte hur det är möjligt att älska någon så mycket.
I augusti kommer det ett till litet pyre. Förutsatt att allt går som det ska. Jag är i nionde veckan nu och mår precis som man vanligtvis gör i nionde veckan. Jävligt illa alltså. :D Jag är löjligt lycklig och längtar ihjäl mig efter att få se vad det är för en liten lillebror eller syster som ligger och gror inne i mig. Fast jag är väldigt glad att det är ett tag kvar tills den kommer ändå, så jag har tid på mig att luska ut ett trevligt sätt att få ut ungen när det väl är dags. Jag vill inte föda och inte göra kejsarsnitt, klurigt värre.
Aaanyway.
Jag bor i en lägenhet tillsammans med Leias (och pyrets) pappa Henke. Han är snäll och bra på väldigt många sätt och vis och jag älskar honom med hela mitt hjärta, men han är fantastiskt skicklig på att driva mig (och framförallt när jag är på tjocken) till vansinne.
Jag har inga vänner för alla har flyttat.
Och våran hund är död.


Det är mycket som är dumt och besvärligt och fel och jobbigt men i överlag så är livet jävligt härligt just nu. (hade ni gömt er i en garderob här hemma och spionerat lite senaste tiden hade ni kanske inte trott mig nu. jag har väl redan plockat fram mitt medärvda jämtländska bonnkärrings-raseri några gånger för mycket, men det är svårt att vara snäll ibland när man har hormoner uppöver öronen och karljävlen spiller tobak på golvet sjutusen gånger minst om dagen utan att sopa upp efter sig).
Är det nått mer ni vill veta så får ni fråga. GÖR DET. Jag är fantastiskt intressant och skitbra och ni vill absolut bli mina nya kompisar. Promise.
så.