graviditetsgalenskap?

Henke upplyste mig igårkväll om att jag drabbades av precis samma sak som jag har nu under min förra graviditet. Den här galna och minst sagt akuta känslan av att flyttar vi inte nu på en gång går jag under, på allvar. Jag minns det nu när jag tänker på det. Det var det som resulterade i att jag målade om hela lägenheten (väggar OCH tak) med stormagen i vädret.
Men ja, jag vet inte.
Vad det än beror på (jag har bestämt mig för att det är BEBISEN som vill flytta, eftersom det är först nu när den börjat växa och bygga sig en hjärna och sånt bra som det slår mig att vi lixom är så illa tvugna) så SKA jag flytta. Det vore så ljuvligt att få ta med sig bara de saker man tycker om och behöver och slänga allt annat. Fatta att vi bor i en trea men använder ett helt rum till skrotlager. Och var glada gott folk att ni inte vet hur det ser ut nere i vårat förråd.. huuuu..